sötsjäl - glasbubblor, kaos och bitterhet

Jag funderar på att skapa en officiell blogg för kårens presidium.. vi har synliggörande som en fokusfråga i år, och det kan kanske vara ett bra sätt? Vet dock inte om vi skulle ha så mycket intressant att skriva, men eftersom vi är tre stycken borde vi kunna få till åtminstone något inlägg i veckan! Kan iofs vara svårt att hitta rätt nivå att skriva på.. personligt, men ändå officiellt. Vad tror ni? Skulle det vara intressant för NÅGON att läsa?

Klockan 7.58 imorse ringde min far och väckte mig. Mor hade berättat om att jag tyckte mig höra någon på kårhuset, så far tyckte inte jag skulle åka dit ensam. Han och farmor kom därför hit och hjälpte mig måla hela förmiddagen, så jag slapp vara själv. Oerhört gulligt! Och så effektivt! Hann ju med tre gånger så mycket som jag hade gjort ensam!

 

Okej.. nu ska vi ta fram sanningen, det är väl ändå det såna här ställen är till för? Förmodligen är det främst mot mig själv jag behöver vara ärlig. Så, här kommer en rejäl dos under tre ord- självbild, hälsa, kärlek. Vill du inte veta allt om varför jag är den jag är, eller om du inte anser att du har med mitt inre att göra så sluta läsa. Några saker har jag såklart valt att utesluta i antingen självbevarelsedrift eller i frågor alltför familjerelaterade...

 

Självbild, hälsa, kärlek

När jag var liten var jag tjock. Jag var inte mullig eller rund, jag var tjock. Jag vägde tio kilo mer än mina vänner redan på lågstadiet, och det var ungefär då jag började inse att det inte var okej. Jag var oerhört lycklig de första åren jag levde, men låg- och mellanstadiet är nog den värsta perioden jag upplevt. Jag var mobbad på ett sätt som inte syntes, det låter konstigt så jag ska försöka förklara.. det var inte så att folk stod runt om mig och skrattade, eller att de ropade elaka saker efter mig eller något sånt. Jag var Stark och Duktig så folk hade någonslags respekt för mig. Men det innebar också att de inte förstod att de gjorde mig illa, och att jag inte kunde visa det för dem. Något som förmodligen många upplevt. Mitt smeknamn på mellanstadiet var Berget, föga smickrande. När det var discon fick jag aldrig dansa, och när vi lekte ryska posten pekade de på mig hela tiden om de tyckte att killen skulle "straffas". På lågstadiet mådde jag så dåligt att jag fick gå hos en kurator. Jag klarade inte av att äta i matsalen, där man tvingades äta upp allt på tallriken även om man inte tyckte om det som serverades. Det slutade med att min mor fick komma på luncherna och sitta bredvid mig. När jag började mellanstadiet fick jag ångest. Jag ville inte lämna den i mina ögon bekanta miljön på den lilla lågstadieskolan två hus bort från vår villa. Jag mådde fruktansvärt dåligt varje dag, och ringde ibland gråtande hem och fick bli hämtad. Det värsta var att detta fick mig att se ner på mig själv, jag var en liten barnrumpa som inte klarade sig utan mamma trots att jag var 10 år gammal! Något av det hemskaste på både låg- och mellanstadiet var när vi skickades till skolsyster för att vägas och mätas, de skickade oss alltid ungefär sex stycken samtidigt, och vågen stod ute i väntrummet. Självklart kom man inte undan utan att alla ville veta vad vågen visade. Det hemskaste i min lilla värld just då var att alla skulle få bevis på hur tjock jag var.

 

På högstadiet byggde jag upp en stadig mur av vänner, vann respekt genom att essa alla ämnen och mamma gick med i viktväktarna, vilket även hjälpte mig. Jag började showdansa, och det gav mig självförtroende och framförallt en fantastisk kropp. I nian började mitt första förhållande, något som stärkte mig oerhört. Jag tränade ofta och när jag nu ser bilder på mig själv från nian till gymnasiet ser jag att jag såg fantastiskt bra ut. Det insåg jag inte då. Eller jag insåg det nog, men hade lite inställningen att "jag inbillar mig nog, för annars skulle jag vara bra mer populär". Gymnasiet var en enormt turbulent period. Jag påbörjade ett destruktivt förhållande med den populäraste killen på skolan.. när det var vi två var jag allt han önskade, när andra var i närheten var det den största hemligheten som fanns. Han övertygade mig om att det var äkta, och det slutade med att han presenterade sin flickvän för mig i en folkmassa på skolan "just det, du har inte träffat min flickvän va?". När det tagit slut med den flickvännen var det vi två igen. Jag dög sålänge inget bättre fanns att tillgå. För några månader sedan avslutade jag en ungefär likadan relation. Varför lär man sig aldrig? Alla fina ord, intimiteten, man mår bra i stunden.. och trots att man vet att man kommer krossas i längden, vet precis hur det kommer att sluta, så finns man där. Ber om mer. Bara för att få den där kyssen, få höra hur fin man är. Fast denna gång var det jag som avslutade. Insåg att han definitivt inte var värd mig, så lite har det väl gått framåt sen gymnasiet! När jag flyttade hemifrån, sommaren efter gymnasiet, började jag plugga på universitet. Jag gick upp nästan 20 kilo på tre år. Och där är jag nu. Folk som känner mig tror mig inte när jag säger att det handlar om 20 kilo, och det är väl kanske att ta som en komplimang, men jag ser siffrorna på vågen och storlekarna i kläderna. Och mår dåligt, såväl psykiskt som fysiskt! Och jag är jävligt förbannad på mig själv för att jag inte tar tag i det innan det är för sent! Jag vet ju vad som funkar, jag har ju lyckats förr! Och jag har skräckexempel i min närhet på hur det går om man inte sköter sig. Det började bra nu på semestern. Till igår när jag åkte hem till mor och far och vi drack vin, cider och åt gått. Idag slutade det med en godispåse.. Så grymt onödigt. 

 

Så jag säger väl som jag sagt till mig själv i ett års tid. Imorgon ska jag ta en morgonpromenad innan frukost, göra en meny för resten av veckan och se till att laga bra mat och inte ha något onyttigt hemma. (Fan att tempo ligger så nära..) Det brukar funka, i tre fyra dagar ungefär.. Sen tycker jag att jag varit så duktig att jag får unna mig något. Vet inte vad som funkar på mig. Behöver någon slags piska! Eller färre valmöjligheter.. Kanske ska satsa på att leva på två olika rätter och en fast frukost. Plus massa frukt såklart. Det har jag inte provat förut, valmöjligheter är farliga. 

 

Jag är beroende av kärlek. Det antar jag att alla är på ett eller annat sätt, men jag har läskigt lätt för att bli förälskad. Det kan vara därför jag har svårt att nobba killar som ger mig små doser av kärlek, utan att lova något. Jag vet att jag behöver gå ner i vikt, träna och må bättre för att lyckas här också. Och det handlar inte bara om att bli omtyckt, för det är jag redan, det handlar om att jag i nuläget inte ens vill se mig själv utan kläder.. hur ska jag då kunna förvänta mig att vara bekväm med någon annan? Jag gömmer mig bakom mina kläder. Jag köper mängder av vackra kläder, klänningar, skor.. Allt för att det är enda sättet jag idag kan känna mig snygg, på det sättet som jag förr kunde göra i bara ett nattlinne eller i träningskläder. Desto fler kilon - ju snyggare kläder krävs det. Larvigt, jag vet.

  

 

Så min lösning - gå ner i vikt, lev ett bättre liv, hitta kärleken (i nämnd ordning) och vips - jag är lycklig. Tragiskt, eller hur?

 

 

 

 

 

Bilderna uppifrån och ned: 

1. Balen på gymnasiet, strax innan studenten

2. En lycklig student!

3. Troligtvis den mest trimmade versionen av mig

4. Samma bal som ovan

5. Partypingla

6. Nutid. Ca tre veckor sedan 

7. Bal i nutid, jämför gärna med bild 1 så förstår ni vad jag menar..

8.  Officiell bild av mig.

Bakgrunden:

Jag håller på och renoverar min hall.. har just målat om väggarna, och tanken är att jag ska måla ett hyllsystem från en känd möbelkedja vitt och få upp det mot ena väggen. Hyllorna är 2.26 m höga och totalt har det en bredd på ca 1.30 m, och på mina 31 kvm kändes det lite tight att få plats och måla det hemma. Därför har jag plastat in en lunchsal på kårhuset, som ändå inte används över sommaren, och hålls där med min målning.

På kårhuset har vi periodvis problem med listiga inbrottstjuvar, som tar till alla knep för att ta sig in i huset.

 

Händelsen: 

För ett par timmar sen var jag påväg till kårhuset för att måla vidare. När jag kommer dit tycker jag se att bakdörren inte riktigt är helt stängd. Tidigare har våra besökare satt plastskenor för låskolven så att dörren inte gått i lås, och då har det sett ut som att den inte riktigt gått igen. Jag tänker att jag måste kolla det när jag går därifrån, och ta bort plastskenan om det är så.

När jag kommer upp på vår våning, där vi har våra kontor, ser jag att dörren till det bakre  trapphuset (som inte används) står på glänt. Kalla kårar längs ryggen. Jag är helt övertygad om att jag hör någon i trapphuset. Står där och lyssnar ett tag, men ljudet förflyttas inte och jag försöker intala mig själv att det säkert bara är vinden. Tar det jag ska på kontoret, slår igen dörren och går upp till övervåningen där jag målar. När jag kommer upp dig tvekar jag först till om jag ska slå på radion eller inte. Är det någon där vill jag ju kunna höra om personen rör på sig, är det å andra sidan bara inbillning så slår jag gärna ut alla konstiga ljud med lite musik. Bestämmer mig för att slå på radion. Försöker sjunga med och gör allt för att få mig på andra tankar. De kalla kårarna försvinner inte. Går in på toaletten för att pudra näsan, och känslan av närvaro ökar. Vågar knappt öppna dörren. Har stoppat en mattkniv och mobiltelefonen i fickan, och blir arg på mig för att jag är feg och inbillar mig saker. Går ut på balkongen och försöker se ner mot köksingången, där det brukar ske inbrott. Fel vinkel för att jag ska se något, så jag fortsätter måla. Inser att jag är alldeles för ineffektiv för att det ska vara värt det och börjar packa ihop för att gå hem. Hör något som låter precis som när någon slår igen locket på toalettsitsen. Det finns två toaletter utanför rummet där jag hålls. Jag stelnar till, ser mig om i rummet. Packar snabbt ihop mina saker och går ner till andra våningen. Dörren till trapphuset står fortfarande på glänt, det verkar inte som att någon varit där. Jag lämnar det jag ska på kontoret, larmar och går ut ur huset. Går ett varv runt, kollar alla dörrar och fönster. Inga plastskenor, inga inbrott.

Jag skrattar åt mig själv, men är föga övertygad. Jag tror det var någon där. Imorgon måste jag tillbaks om jag ska hinna klart med hyllorna i tid. Läskigt.

Ja, ska alla andra så ska väl jag också! Frågorna stulna från skogstomtan via Baronen!

 

Vad heter du? Sara

I mellannamn? Anna Maria (finns många Saror med samma efternamn som jag i stan, och alla heter Maria i mellannamn!)

Vart bor du? Innerstan

Trivs du där? Ja, faktiskt. Möjligtvis frånsett fråvaron av mysig bakgård och tystnad!

Brukar du läsa horoskop? Nja.. möjligtvis om jag ändå läser en gratistidning =)

Har du körkort? Japp, även om jag kör alldeles för sällan..

Äger du några Converseskor? Mja.. fast de är superslitna och används bara när jag målar och så!

Favoritdjur? Oj, va svårt.. avgränsa det till husdjur så säger jag vissa typer av hundar. Annars får det nog bli giraffer.

Vad spenderar du dina pengar på? Alldeles för mycket kläder och alkohol..

Senaste konserten? Weeping Willows i Norrköping

Festar du mycket? Ja, något annat vore nog lögn

Sprit, cider, vin eller öl? Svårt. Gillar generellt drinkar, men det blir nog oftast ett gott rött vin!

Brukar du bli för full? Definitionsfråga, men om det är min åsikt ni eftersöker så får det bli ett "jajjemän"

Antal kuddar i sängen? Fyra

Kan du baka bullar? Är faktiskt riktigt bra på det.. lussebullar, pelikaner, skruvar, snäckor, kanelgifflar, vaniljknutar.. Det mesta! 

Har du varit med i scouterna? Ja, som liten och med ett litet återfall i tonåren.. ledaren var ju så jäkla het ;)

Bläck eller blyerts? Bläck när jag skriver, blyerts eller kol när jag tecknar

McDonald's eller Burger King? Oh.. svårt.. McD om jag är bakis, BK om jag inte är det

Är du allergiskt mot något? Hehe.. ja

Äger du ett busskort? Japp, eftersom kortet som tar mig hemhem även funkar på bussen!

Dricker du blå, grön eller röd mjölk? Mjölk? Livsfarlig dryck.

Hur ser du ut idag? Sexig som fan.

Har du haft sex idag? Njae.. inte direkt

Nästa mål i ditt liv? Att klara År Två

Vad såg du senast på tv? Just nu CSI NY, innan det ett program om neonatala komplikationer (jag är ju ändå medicinare i själen)

Hur svarar du i mobilen? Beror på vem som svarar. Oftast "Consensus - Sara" eftersom jag jobbar mest hela tiden, annars är det nog oftast "Hejhej" eller "A, det är Sara"

Vem ringde du senast? Mannen från Västergötland

Vad sa den du ringde? Han svarade inte..

Antal timmar sömn inatt?  8,5

Vad innehåller din favoritnattmacka? En enkel ostmacka med tomat tror jag.. eller favorit och favorit.. det är nog den som är vanligast iaf!

 

HAR DU NÅGONSIN...

Bråkat med ditt husdjur: Åh, ja. Hade en gång en ilsken kanin. Fast det var nog mest hon som bråkade med mig kanske!

Drömt något helt galet och så har det hänt dig nästa dag: Hehe.. ja.. fast jag tänker inte berätta vad ;)

 

STUFF...

Är du ensam nu: Om du inte räknar dammråttorna.

Låtar som fastnar i ditt huvud ofta: Såna som jag verkligen inte gillar.. typ Måns "cara mia"

Vill du gifta dig: Om jag hittar rätt person, ja!

Vill du ha barn: Definitivt.

 

FAVORIT...

Rum i huset: Sovalkoven

Typ av musik: Omöjligt att svara på.

Månad: Jag brukar trivas i maj, men december är också trevligt

Sten: Hehe.. skum fråga. Diamant?

DE SENASTE 48 TIMMARNA, HAR DU...

Gråtit: Ja

Köpt någonting: Ja

Varit sjuk: Ja

Sjungit: Nope

Sagt "Jag Älskar Dig": Nej

Velat säga till några att du älskar dem: Njae. Inte så jag funderat på det iallafall.

Träffat nån ny person: Nej

Saknat någon: Ja, faktiskt.

Kramat någon: Mja.. Nej, jag tror inte det. Har varit lite av en eremit i helgen.

SENASTE..

Låt du hörde: Sista låten på Katie Melouas skiva, ingen aning om vad den heter

Film du såg: Casanova, The Illusionist innan dess.

Drink du köpte: Köpte? Hm.. Om cocktails räknas var det nog en Manhattan

Sak du stal: Din tid? Tror aldrig jag stulit något, helt ärligt.

Mat du åt: Pasta och köttfärssås

Gången du åt en 7-Eleven korv: Det har jag aldrig gjort. Åt nog en från Pressbyrån för nåt år sedan.

FÖRSTA

Första bästa kompis: Hm.. på lekisnivå var det nog en kille som heter Niklas, men den första "riktiga" hette Pia. Om man inte räknar kusinen Sanna.

Första inhandlade skiva:Om det inte var någon blandskiva lär det nog ha varit något med Backstreet Boys ;)

Första förälskelse: Jonas. Long-distance, hade jäkligt kul ihop men det funkade inte och jag ville vidare..

Första begravning: Min gammelmormor.

Första piercing/tatuering: Hål i öronen på lågstadiet och sedan en älva tatuerad på skuldran.

Första fiende: Min första lågstadielärarinna. Jag fick byta klass tillslut.

SENASTE

Senaste människa du slog: Oj.. jag har nog aldrig slagit en människa.. !

Senaste stora bussresa: Snackar vi stora resor är det nog klassresan till Strasbourg på gymnasiet (22 timmar), men annars var det nog Stockholm som var målet senast.

Senaste dusch: Imorse

Senaste irritation: På DVD-skivan som hakade upp sig igårkväll, mitt i The Illusionist.

Senaste glass: På en middag hemma hos mig i onsdags.

Senaste skjortan du haft på dig: Pappas vita när jag var hemma senast.

 

Hehe,. det här var ju riktigt roligt! Troligtvis mer intressant för mig än för er.. kanske kommer fler! :P